Välkommen till Elmtomta Norrgård! Här kommer jag att skriva en hel massa om allt möjligt. Älskar att fota på allt som är vackert och har många ideer och drömmar ....Enkla lösningar tycker jag är det vackraste! Varför spendera en förmögenhet när man kan använda sin fantasi,naturmaterial och lite färg!Allt som är dyrt är inte det vackraste, utan det viktiga är att man känner känslan,att man själv känner sig lycklig av att inreda,plantera och leva!



torsdag 27 oktober 2011

Minnen......

Mysan och Gosan heter dessa små godingar.
Rasen är Lejonhuvud/dvärgkanin och renrasig lejonhuvud.
En mycket trevlig kanin ras,lugn och vacker. Ser ni deras luggar?
Sååå söta!  De fick flytta efter att ha bott hos oss i 6 år, till en vän.
Men jag saknar dem!! 

Jag är själv uppvuxen med kaniner ,hamstrar ,hund ,katt och......sebrafinkar!
Sebrafinken är en liten,liten fågel. Honan tutar: -tutut,tutut.....hanen tutar:-tutut,tutut, men kan ibland tralla till det lite mera.
Jag och min barndomsvän Eva hade sebrafinksuppfödning! ( vi hade även en egen kaninklubb,och en liten hemmabyggd kiosk som hette "sakboden").
Jösses vad de små finkarna lade ägg och kläckte bebisar......! Åhhh vilket TUTANDE!!!!!
Vi sålde de små liven till en djuraffär i Linköping och för ngt år sedan hittade jag min lilla plånbok i en kartong, märkt "fågelpengar"!
Mina finkar hette Fritjof och Frida. De fick flyga fritt i mitt rum timtals varje dag.
En dag när de flög runt och tutade, jag satt och pluggade,så kände jag : nä, nu får de sitta i buren så jag kan koncentrera mig!
Herregud vad de helt plötsligt vägrade! Efter en kvart satt de äntligen i buren,jag skulle precis stänga luckan......då flög lilla Fritjof UT igen!!!!!
Tålamod är en fiskares bästa vän.........men nu fiskade inte jag....Fritjof satt på gardinstången och tutade, jag tog en ihoprullad tidning för att slå till på gardinen så att Fritjof flög vidare............men...
oj,lilla "Fritte" blev träffad och föll till golvet....NEJ!!!!!!!! Jag fick panik och tårarna rann utmed kinderna-"Fritte", Fritte"....
Ner till köket och stänkte vatten på honom( trodde han kanske svimmat), men nej.....Lilla Fritjof vaknade aldrig mer.....Kände mig som en mördare....Sedan dess har jag aldrig haft någon mera fågel.

Men...man vet aldrig...allt har sin tid. 
God kväll!  Carina